Dumma katter men roliga!
En katt som undrar vad en skrivare är
http://www.funnyvideos247.com/file.php?f=213&a=popup
katt som
http://www.funnyvideos247.com/file.php?f=236&a=popup
finns fler men kan adda upp en annan gång.
Hemligt!
Har bara ätit 2 -3 smörgåsar och te vid 12 typ. Och det jag käkade nyss. Fattar inte att man JAG i stort sett kan bli så hungrig. Men men. Väntar på maten nu. LASSAGNE MMMMM! :-P
Lalalaa
Med hemlig menar jag ju att vi har lösenord på den så att ingen annan kan läsa :P
Hon fyllde just 12, enligt det jag läste, och jag såg ut ungefär sådär när jag preis hade fyllt 12, sen har det ju med generna att göra, också :P
Usch, det känns som om jag har svalt en sten som fastnade i halsen... jätteobehagligt >.<
Hmmm!
Vadå nytt blogg? Vi är ju redan hemliga :-) Hänger inte med i tänket nu, kan du förklara?
Om hon är 12 år tjejen som sjöng i förra inlägget (din) så ser hon väldig liten ut och väldigt liten utvecklad. Man kanske har mer chans att delta för ett annat land. Kram
På tal om Eurovision
Titta på den här tjejen! Hon heter Ekaterina och är 12 år gammal och sjunger för Ryssland i Junior Eurovision 2009, visst är hon duktig? Låten är så härlig tycker jag :D
Europavisions sångtävling vardet
Det är just Eurovision jag vill vara med i, men för att komma dit måste man ju vinna Melodifestivalen först... fast det vore sjukt kul att tävla för ett annat land, thihi!
Jag har lite idéer på låtar, men jag tror inte att vi har någon chans alls i svenska Melodifestivalen eftersom vi är både oetablerade och amatörer... försöka går ju, såklart, men hur det går vet man aldrig... jag har en sjuk dröm om att tävla i Ryssland eller Ukraina eller nåt sånt land, jag älskar ju ukrainska och ryska språken! Sen är det vackert där också ^.^
Vi skulle kunna skapa en (ännu mer) hemlig blogg där vi diskuterar och delar med oss låtinspiration och sånt... eftersom man inte får ha det offentligt, menar jag.
Eurovision!
Men du kan inte vi typ vara med på eurovision eller något liknande? Något måste det ju finnas. Det vore ju kul att få sjunga! Och det blev finnt med loggorna! När vi ses får du gärna berätta det du vill berätta.
Annar allt bra? Jag är hos min moster med min kusin. Ser på en tcknad film The Batle OF Thera. Ganska bra. Har sett den innan men ser den igen typ. Eftersom min kusin inte har sett den ser hon den nu och hon sitter jämnte så det är lätt att ja tittar på henne dator då hon är jämnte.
Signed by
Jag har fixat nya signaturer.
Jag provade ett nytt typsnitt också, och en signatur med ett hjärta och en utan, så du får välja själv vilken du vill använda.
De ser lite stora ut fortfarande, men det går inte att göra dem mindre, då ser de fula ut i konturerna, tyvärr...
Okej skulle visst sova.
Tycker om denna då hon har typ samma ansiktsform som jag.
ska dra ny. Sidan har i varje fall snygga frisyrer så gå in och kolla själv. Lite gammla ockå men man får inspiration. Frilla.se
kram
Skulle du kunna testa och se hur detblir med mindre nelly och cherie logga?
För gamla?
Haha nej, Nelly. Det är Junior Eurovision Song Contest vi är för gamla för. När man är 16 och uppåt så får man inte vara med i Junior Eurovision eller Lilla melodifestivalen längre för att man är gammal nog att vara med i Melodifestivalen ;P
Jag vet bara inte hur jag ska säga det för att det ska bli rätt... sen är det ganska personligt och väldigt unikt, så om någon annan som vet om det läser det så vet den att det är jag som har skrivit det... inte Cherie utan mitt riktiga namn. Vi vill hålla det privat. Det kan bli jobbigt för mig och den det gäller... eler den det gäller bryr sig inte, men jag gör det... jag vill helst berätta det för dig personligen i så fall, men just nu vet jag inte hur jag ska säga det... om det ens är rätt alls... det är väldigt jobbigt, jag skulle nog inte ens skriva det i min privata dagbok för att någon kan hitta det... det skulle förstöra så mycket...
Ibland vill jag bara rymma... fixa hemlig identitet, som här, och vara på hemlig ort... då behöver jag inte vara rädd för att min släkt ska överge mig på grund av den här personen... det är det jag är rädd för, för jag vet att det skulle hända...
Trött.
Hej!
Jag ska strax gå lägga mig. Börjar bli trött. Men är du fortfarande sugen på att delta i melodifestivalen och grejen är , är inte vi för gammla? Hur gammal får man högst vara för att vara med? Vore ju kul. Men livet.................................
Om du inte känner för at berätta något eller känner för det men är rädd så tycker jag inte att du ska säga något du är rädd för att det ska bli fel eller något sånt. Hoppas inte jag var för pådriven. Jag vill inte tvinga dig säga något du inte vill. Men du ska veta att det som mina öron hör lägger min hjärna backom i en hylla långt inne i biblioteket i hyllan så att det kommer inte komma ut. Hoppas du förstår min expresion. Mitt sätt att förklara :-) Sov gott all människor och snälla djur som sover eller ska sova. :-) ( snälla djur, :-)))))
Melodifestivalen
Det skadar inte att drömma :)
Cherie
Släpp ut det!
Bläää
Jävla skola!
Visst kan jag hoppad av men varför? För en uppgift som jag inte kunde eller inte gjorde. Det skulle kännas skönt, men nej du det vill jag inte göra. För i riktiga livet ärdet inte så. Skulle jag hoppa av har jag ju ett jävla lån på ca 12 000 kr hos banken, de pengarna skulle jag köpa möbler av men nej det gjorde jag inte. FAN FAN FAN! Sorry god. Är ju kristen och såna ord får man inte säga men.... det känns väl utryckande att säga så.
Jag ska göra en praktikrapport och i slutet av praktiken gjorde jag en marknadsundersökning som jag inte får tillsammans till ett resultat. Hur ska jag skriva samman praktiken med marknadsundersökningen? Jag kan ju göra en rapport för praktiken och en annan enskild för marknadsundersökningen fast de ska vara sammans. Då får jag klart det jag gjorde påpraktiken. Såden delen blir färdig. Och sen när jag får färdig marknadsundersökingen till ett statistik kan jag kanske bara klistar in i praktik rapporten. Men har skickat mail till läraren idag får vänta och se vad han säger. Men skolan har fått mig att må dåligt i gymnasiet också. Och det är nog jag som är felet eftersom jag inte gör i tid det jag ska eller gör det jag ska. Så jag dröjer ut det.
Å jag kan känna att jag fortfarande är liten. Att jag inte är bered på att bo själv, klara mig själv, ta beslut själv. Jag behöver stöd kan jag känna, någon som hjälper mig, som säger bra gjort Nelly vad duktig du är och kanske ibland ger mig ett present ( man ska göra så när någon gör något bra, tillsig själv också) Någon som tvättar mina kläder ibland hemma, inte alltid för jag kan göra det också. Någon som kan laga mat och säger middan är färdig. Så att när man kommer från skolan ibland inte känner : oj shit nu ska jag tvätta kläder får göra läxor snart. Eller vad hugrig jag är men orkar inte laga mat för är så trött och det tar sån tid. Visst kan erkänna att jag ibland är lat och istället för att göra mina läxor ringer jag till min syster och går till henne. När jag väl är där kan jag glömma bort läxan eller bli distraherad men vad fan att sätta sig ner och göra det är väl inte så svårt liksom. Andra har säkert 10 syskon i en lägenhet där ljud hörs hela tiden men ändå pluggar dem. Man ska vilja och ta steget och göra det. Men jag antar att jag har viljan men när jag väl tar steget hoppar jag tillbaka, tiden går och paniken kommer.
Livet att vara hemma, kan jag inte ha. Min riktiga pappa har jag aldrig träffat ( vågar på ett sätt inte, är rädd för att han ska vara som min släkt, mamma eller begära pengar av mig då han kan vara fattig) min mamma är .... tja hon har fött mig, tagit hand om mig som liten och mindre som större då mormor tog mest hand om mig och min syster. Så min mamma har inte riktigt varit en mamma men jag är glad ändå för hon har fött mig, tagit hand om mig, JAG LEVER JU IDAG tack vare henne och andra. När jag var liten tänkte jag inte på hur hon är, man hade leken i tanken. Nu när man är större inser man mer, man blir sårad man är vuxen ( undrar om jag är det nu) Mamma lämmnade oss tror jag som hon lämnade kattungarna och stak iväg. Innan tyckte jag inte om släkten då de jämnt sa respektera mig för jag har tagit hand om dig, din mamma kunde sticka och komma tillbaka och under tiden tog vi/jag hand om dig sa någon. Man var envis då men nu insåg jag att de har rätt det de sakt om min mamma. De kännde henne men inte jag. Men hörni jag är ändå glad. Jag ligger det bra till ju. Har min egen lägenhet. Har slutat KLARAT gymnasiet med alla betygen godkänt. Fått körkortet och går en utbildning jag vill bli i framtiden fast den inte känns helt rätt så vill jag öppna ett företag. Mina syskon lever bredvid mig ca 100 km avstånd och de är friska, har inga sjukdommar. Min mamma lever med mig i livet. Tack gud. Och jag varje månad får pengar så jag klarar mig och så jag till och med kan spara men slösar allt som en idiot. Så dessutom har jag kläder och mat i kylen, en varm lägenhet med en varm säng. Och en ska jag säga underbar familj? Hur dem än är är de bra och de är min familj. Men skolan är konstigt nu....så får försöka reda ut det. Ska skolka imorgon också, kan inte gå till kolan och läraren säger nu ska du redovisa. Jag säger kan inte är ej klar. Läraren säger: du får göra det ändå. Så är det kanske inte men har skolkat hela denna vecka pga min lathet, pga kanske lite katt sorgen, och pga att jag inte hann i tid. Det kännde skönt att säga detta. NU ska jag antingen sova eller börja skriva enskild praktikrapport och ensklid marknadsundersökning rapport. By Folks Nelly
Utsläpp av kemikalier, mutation, eller utomjordiskt!
Kollade på nätet efter 2012 och efter flera video av area 51 har jag hittade denna video. Ganska läskigt. Men en del typ den 2 huvudormen fanns det en artikel om på aftonbladet. Spanna in
Vad tror du?
Har vi gjort detta pga våra utsläpp, forskarnas utsläpp eller har utomjordingarna gjor experiment eller varför inte vi människor? Vad tror du?
Kram
PS: Gå in på www.ara51.com ganska konstigt för ca 2 år sen stod det att de ska återkoma, att sidan var under arbete när jag kollade upp. Vad finns det där nu? En text med Hello, world. Liksom är det någon som skämtar eller?
Scooby dooby doo!
Hej!
FY vad du har fått upp min humör nu! TACK! (Har varit depig hela dagen pga rapporten, fast jag inte precis gjor något åt det för resten av dgane bara lite typ) Jag tänkter många gånger på hur jag är som person. Här hemma får man typ aldrig beröm. De vill ha beröm men de ger inte tillbaka. Eller så är det jag som inte lyssnar när de gör det :-) DU vet att för mig skulle jag inte vilja att någon går ensam, tycker det är löjligt när inte någon får vara med i ens gäng pga klädsel. Eller pga att den personen är för tyst. Du är , du fick min gymnasietid i .... där du gick ( var nära på att skriva var) Jag gick ju media programmet. Det kändes ok, men när läraren berättade att vi skulle göra det jag ville i 3:an och dessutom blev jag helt själv på första rasten. Så de två ursäkterna fick mig att byta linje. Till din linje. Varför?...... Det är många, skriver inte nu för då kommer tiden gå så foooorrrrt at jag inte märker. SÅ du är någon tänk på det. Vad skönt det känns att höra att jag fick dig att må bra. Att du kommer ihåg det. Jag skickade så många sms till dig att jag inte vet vilken den första var.... sooorry. Men ditt glada ansikte kommer jag nog ihåg.
Man måste vissa människor att man finns annars gör de saker utan att tänka på det. Som att de inte pratar med en, frågar inte än vad man tycker eller vill. De ser änn nästan som en skugga typ.
Vill du veta en sak. JAG ÄLSKAR mode, smink och att styla människor. Det känns som att jag har valt fel eller inte fel, nä jag vet inte. Kanske som att jag varit lite lite ut på fel spår. Gått genom fel dörr. JAG VILL HOPPA AV SKOLAN! Vill göra något kul. Denna utbildning jag går i heter försäljning, handel och inköp. Det är en ky utbildning på två år. Och det är inte lika roligt som jag trodde att det skulle bli. Om jag är stark vet jag inte. Men jag vill verkligen öppna ett företag, ta emot personer, ta hand om min butik osv. Kom på en sak idag att om man öppnar ett företag är man typ nästan fast på ett ställe, vilket jag inte vill vara. Jag vill resa runt, träffa människor( uuuuussssccchhhh läskigt men roligt) Sen sa min systers kille att man kan anställa någon istället. SÅ vad ska liksom göra?
Försöker jag hitta en ursäkt nu för att jag inte gjort mina läxor och som lättnad vill jag hoppa av för det hela löses då. Men om jag hoppar av får jag leva på social bidrag och det SUGER! Samtidigt känns det skönt att gå i skolan, träffa människor, ha något att göra på vardagarna, komma hem sen och känna att skolan är slut. Det är en skön känsla när man vill hem. Men ibland vill man inte till skolan.
Men hoppar jag av kan jag ta en annan utbildning, kanske jag och du kan söka till Borås en design utbildning. Bo tillsammans eller något. Men varje helg måste jag komma hem. Fredag kväll ska jag vara hemma och får åter åka tillbaka varje söndag. Då blir du ju själv. Så det kanske inte heller funkar. Dessutom kommer det kosta ju. Men..... är det verkligen något man vill så. Tänk att vi i högstadiet gjorde kläder, jag menar designade kläder, och du är så duktig. Och i gymnasiet hade jag som projekt arbete att designa kläder. Vilket gick så där. Hihi...... Men sen så tänkte jag på vad du tycker om, att spela teater. Tänkte då när vi hade estetiskt orientering, vi hade teater i ca 3 veckor tror jag ( man skulle testa allt inom estetprogramet) Jag tyckte om det vi gjorde. Tyckte om att spel någon jag inte var. För någon gräns fanns typ inte som det finns i riktiga livet där man vissa saker inte får göra eller får inte prata på det visset. Fan en halv timme har gått och jag skriver fortfarande. Jag måste lära mig säga det viktigaste och skriva snabbt.
Så vad vill du göra i livet? Vad skulle du vilja om du får drömma? Vilka stängda dörrar finns för din dröm så att säga vad hindrar dig?
Och jag är väl ensam i skolan. Men det känns inte riktigt som man är helt ensam som man kunde vara i högstadiet eller gymnasiet. Folk finns alltid i klassrummet. Och på lunch går jag ganska ofta och sitter med de andra i klassen. Visst känner jag någon bättre, har lite kontakt med. Men ingen kommer och frågar ska du hänga med eller liknande....... så det känns ensamt eftersom man inte har någon som man alltid eller ofta kan prata med varje rast, varje lunch osv. Förstår du vad jag menar? I högstadiet hade vi varandra, vi liksom frågade inte v
arje rast om vi ska va eller gå på lunch utan vi gjorde det automatiskt vilket kändes tryggt. Man visste att man hade någon till rasten eller till lunchen. Men här är det inte så........
Så visst jag försöker tänka- fan jag ska gå en utbildning för min framtid inte skaffa vänner, och jag behöver inte ha det. Men när man ser de andra prata och kommunicera med varandra vill man också göra det ju, fast man hittar på ursäkter för att inte längta till att ha någon. Jag ser och såg i början hur de andra går till varandra för att prata, det känns så falskt. Som att de pratar med varandra för att de vet att de är ensam eller att om en kompis blir sjuk så blir de ensamma. Och på så sätt frågar de ut varandra för att komma i ett samtal. Och när man själv försöker göra likadant så är dem typ tjuriga. Kanske jag kommer för sent med dessa kommunikations frågor, eller frågar när det är olämpligt. Men de andra gör det så snabbt, de kommer överens så snabbt. Det kan inte jag göra. Tänkt om det blir fel. Jag kanske tänker för mycket. Och när jag försöker göra som de andra blir det bara fel typ. Gör jag det i min tackt är jag ensam i början eller ett bra tag sen typ kanske 6 månader tills utbildningen slutar så kommer jag överens med de flesta. Varför kan det inte bli så i början som de andra har det. Ska jag låta det gå i min takt, för då känner jag mig säker men samtidigt ledsen, eller ska jag försöka göra som de andra, bli något jag inte är och det kanske kan bli fel (vilket säkert blir)?
Nu ska jag dra och duka mat som jag har gjort så vi hör väl?
Glöm ej vår modell grej och musik grej :-)
Kram
PS det är roligt att läsa långa inlägg men inte så roligt att skriva för långa själv. Och det tog ca en timme för mig att skriva detta med lite uppehåll emellan då jag fick se till maten lite.
Nu dags kollar vi mycket på scooby dooby do hihihi. Därför rubriken!
Bahalanagagaboo
Har du sett 2012? Jag har hört att den är jättebra, men jag är lite rädd för den. Jag tar alltid in allt negativt... jag vill ju verkligen inte att jorden ska gå under om typ två år...
Mayafolket... hmm... säkert inget svar på din fråga, men såhär stod det på Wikipedia ;P
"Mayaindianerna eller Maya syftar på befolkningen i den mest framträdande av de historiska Mesoamerikanska civilisationenerna, Mayakulturen, och syftar fortfarande på de mayatalande folk som i dag lever i samma områden. Maya var egentligen en rad olika folk med samma religion och kultur som talade något av de 31 olika mayaspråken. De bodde i delar av vad som idag är södra Mexiko, El Salvador, Belize, Honduras och Guatemala i Centralamerika."
Vadå finns de fortfarande eller inte? Hahaha :P
Åh du är inte barnslig för att du grät över en katt! Det skulle jag också göra. Katter må vara djur, men de är också familjemedlemmar. De är liksom vänner som inte tar en för givet, som lyssnar bättre än människor och även om de inte förstår vad man säger, så känner de om du är ledsen och tröstar dig. Min katt sover hos mig varje natt. När jag gråter så kryper hon närmre och jamar mig rakt i örat och puffar min kind... katter må vara riktiga snobbar, men de älskar sina ägare... eller tjänstefolk, som man säger :P
Men du är väl inte ensam på skolan, är du? Jag minns när gymnasiet precis hade börjat och jag var helt ensam. Redan första dagen bestämde jag mig för att hoppa av och bli en "nobody", men så fick jag ett SMS av dig. "Kan vi mötas innan skolan imorgon?" skrev du... jag blev verkligen jätteglad. Du var nog faktiskt den som fick mig att gå kvar på gymnasiet, hade du inte börjat så hade jag nog med största sannolikhet hoppat av. Ingen såg mig, inte ens lärarna! De pratade bara med den andra tjejen som gick min linje... jag kände mig så osynlig och sårbar och jag hatade det! Om du är ensam i skolan nu och ändå har gått där så länge så är du riktigt stark! Eller så är jag svag... man får liksom välja det man tycker känns bäst... haha ;P
Måste fråga lite frågor angående din skola och så, om det är okej?
Hur länge ska du plugga där?
Vilken utbildning är det du studerar? (Vet att du har berättat det, men jag minns inte xD)
Vad ska du göra när du har slutat? Har du några planer än?
Jag vet att du är intresserad av modedesign (du är det fortfarande, eller?) eftersom vi hade vår lilla modegrej när vi gick i högstadiet... vi satt och skissade kläder och kom på olika namn för märket... haha good times, good times :P
Ville du fortsätta med det sen, eller har du något annat "i kikaren"? ^.^
Jag har läst på lite om svininfluensan och vaccinet idag, tänker du vaccinera dig? Eller har du gjort det redan?
Jag är skiträdd för vaccinet, för att vara ärlig... ihhhh :O
Oj, vilket osammanhängande inlägg det här blir... hoppas du hängde med :P
2012? Life, school make god and sad!
Hej!
Det är så mycket debbat nu om filmen 2012 och om vi kommer att dö 2012. Det första jag undrar är var Maya folket är? Hur kunde de bara försvinna?
Jag är också ledsen. För att jag fuckade upp på praktigen. Alltså jag tog inte hand om den. Och tills på torsdag ska vi lämna in en rapport av själva praktiken. Och jag har inte änns börjat. Gjorde klart igår marknadsundersökningen) som skulle vara färdig förra veckan.... men.... och nu kan jag typ inte samman ställa den. Samtidigt som jag idag typ skolkade från skolan( skulle jobba med rapporten men gjorde det jätte lite och lite nu med marknadsundersökningen). Förutom det så har jag ju berättat till dig att min mamma hade 4 kattungar. Hon skett i dem ( och hennes kille kunde inte ha dem) så jag hade dem hos mig i två dagar sen fick min syster ha dem hos sig i två dagar för sedan sålde vi dem. Och en utav dem har jag i minnen, får en bild av henne. hur hon sprang, hennes söta ansikte. Och gissa vad? Jag grätt igår kväll efter den. Konstigt nog. EFTER EN KATT! Och ja är ju 20 om ca en månad. Skämmmssss, men mår mycket bättre eftersom jag grätt, la det ut hihihi . Och det värsta är att jag ville behålla henne men kunde typ absolut inte. SÅ thats it.
Högskolelivet eller ska jag kalla det Ky-livet.
Om man inte känner någon och om man är lite blygg och tillbaka av sig så är det väl lite svårt. Har man tur at man stöter på en person som är som en själv och som man då har i skolan är det ju jätte bra för då blir man vänner och man är inte ensam. Men har man inte det så känns det ensamt, fast de man jobbat i grupp med hälsar. Eller så är det jag som fått ett dåligt början. Jag berättade om den där kvinnan som fick mig att må dåligt. VI har rett ut det med läraren. Men fortfarande, är det hon somfått mig att vara tillbakadragen att jag inte vågade ta steget och jag trivdes bättre i den andra klassen som jag gick fel i en vecka. JAG ÖNSADE du och jag gick i samma skola, samma klass åtminstonde. Inte för att det skulle kännas att man hade någon utan också för att vi hade så kul ihop i högstadiet alla 5. Men det är typ med dig jag har kontakten.
Läxor och sånt är inte så jobbig, man ska bara planera så att man gör dem i tid, läser på, så känns allt skönt och lugnt. Men du vet hur jag är. Gör för det mesta allt i sista sekunden typ. Och samtidigt tar jag inte hand om mina pengar utan slöser dem på saker som jag själv inte fattar. På saker som man inte behöver som man kan leva utan. Medans lånet blir större och större. Jag önskar att jag kunde vara liten igen utan att behöva oroa mig för något. Men nu är jag stor. Jag har insett hur min mamma är. Trodde hon skulle förändras när jag tyckte hon gjorde något dumt eftersom jag alla gör dumma saker. Men hon är som hon är, den hon är. Och mer kommer jag inse i livet. Dessto svårare blir det. SÅ det känns inte riktigt som jag går i skolan. Ibland vill jag bara hem, eller när jag kommer hem från skolan vill jag bara till min syster. Där jag inte känner mig ensam. Men där kan jag inte alltid vara. Utan det krockar med skolan ibland. Och ibland vill jag bara därifrån, hem till min lägenhet. Men ibland funkar det.
Är hos min syster nu. Vilket jag kanske inte skulle vara. Men saknade de så .... att jag kom hitt. Var här sen i torsdags, åkte hem igår och kom tillbaka idag Men ibland känns skolan bra, hemma bra och livet bra. Allt känns på sitt plats förutom en sak........ som hela mitt liv ut kommer ej att glömmas. EN sak som håller mig tillbacka. Men på ett konstigt sätt får det mig, skyddar mig från att jag ska göra dumma misstag. Som får mig att växa och inse. Samtidigt som jag blir mer instängd, tillbackadragen då jag är rädd att det ska bli fel. Och måste säga nej till vissa saker. Som andra förstår, uppfattar fel pga detta.
Men nu får det räcka om det. det var visst inte svar på det du frågade. Men jag förstår nog hur du känner. Att man vaknar pigg och sen förstörs det av en liten grej, sak eller en person kommer med något . Nu ska jag..... kanske jobba på rapporten. SÅ vi hörs väl. Men du tänkt på att du kan ta lån från csn. Och åker du ditt två ggr månaden är inte så farlig allts den utbildningen. Tänkt på vad du vill. Och förlåt om jag inte skriver så ofta. Jag vill skriva men det tar sån tid när jag skriver att det plötsligt är mycket (klockan) och jag ska snart typ lägga mig. FY att ett inlägg tar sån tid för mig att skriva. Och ska man bara säga något snabbt varje dag går typ inte. FÖr det blir myket ändå. Nu måste jag verkligen dra. SKa lägga mig tror jag. SHit dumma klocka och dumma tid. Jag vill prata med dig. Men tiengår klockan tider och tiden är ute...... NEJ! Varför har klockan gått så snabbt. Hihih låter som en galning va?
KRam på dig Cherie och hörs!
Högskola och sånt...
Jag hittade dock en intressant distanskurs för filmmanusskrivande, men det visade sig ju inte alls vara distans, utan 20 träffar och arbetspraktik... hur sjutton ska man praktisera med filmmanus?! Idioti! Skolan ligger i Sunne, vilket är 6 timmar härifrån... bajs, eller vad? Hur kan man kalla det distans, liksom? Dummaste i år!
Hur som helst. Jag har haft ett par riktigt usla dagar. Jag vaknar på morgonen och känner mig glad, sen får jag reda på något eller höra något som totalmosar mitt humör för resten av dagen... jag önskar att jag bodde där du bor, så kunde vi gå på samma skola. Det hade varit roligt, tycker i alla fall jag :)
Kan du inte berätta lite om högskolelivet? Det vore spännande att höra :)
Hoppas du mår bra, ta hand om dig!
Förlåt!
Om jag minns rätt så behövde du en minidator för inte så längesen? Har du köpt en än? Annars kan du vara med och tävla om en här. Jag har redan tävlat om en och Windows är ett operativsystem (om du nu hade missat det ;D) och när du kommer till finalen ska du svara 7 på alla frågor så fort som möjligt ;) Hoppas du vinner!!
Alltså helt seriöst... jag städar jättesällan! Ibland får jag ryck på kvällen och städar hela vardagsrummet (det är mycket skit, mer än så orkar jag inte ;P), men mitt sovrum har jag bara städat två gånger sen vi slyttade in i maj... *skäms*... egentligen orkar jag inte städa där inne. Det ser ändå ut som en knarkarkvart hur jag än gör, liksom... stor fettfläck på två meter på väggen, hemska tapeter (sjukhusmönster typ... penselstreck och metallblå)... jag ska i alla fall snart ("snart") få bort den där hemska fläcken (som skulle bort innan vi flyttade hit. Världens segaste och mest egoistiska hyresvärden ever), och DÅ ska jag fixa fint dr inne! Upp med tavlor, upp med hyllor och allt... thihi!
Och så vill jag säga GRATTIS igen till körkortet! Du är oslagbar, kom ihåg det! :)
Ha det bärs!
