Scooby dooby doo!
Hej!
FY vad du har fått upp min humör nu! TACK! (Har varit depig hela dagen pga rapporten, fast jag inte precis gjor något åt det för resten av dgane bara lite typ) Jag tänkter många gånger på hur jag är som person. Här hemma får man typ aldrig beröm. De vill ha beröm men de ger inte tillbaka. Eller så är det jag som inte lyssnar när de gör det :-) DU vet att för mig skulle jag inte vilja att någon går ensam, tycker det är löjligt när inte någon får vara med i ens gäng pga klädsel. Eller pga att den personen är för tyst. Du är , du fick min gymnasietid i .... där du gick ( var nära på att skriva var) Jag gick ju media programmet. Det kändes ok, men när läraren berättade att vi skulle göra det jag ville i 3:an och dessutom blev jag helt själv på första rasten. Så de två ursäkterna fick mig att byta linje. Till din linje. Varför?...... Det är många, skriver inte nu för då kommer tiden gå så foooorrrrt at jag inte märker. SÅ du är någon tänk på det. Vad skönt det känns att höra att jag fick dig att må bra. Att du kommer ihåg det. Jag skickade så många sms till dig att jag inte vet vilken den första var.... sooorry. Men ditt glada ansikte kommer jag nog ihåg.
Man måste vissa människor att man finns annars gör de saker utan att tänka på det. Som att de inte pratar med en, frågar inte än vad man tycker eller vill. De ser änn nästan som en skugga typ.
Vill du veta en sak. JAG ÄLSKAR mode, smink och att styla människor. Det känns som att jag har valt fel eller inte fel, nä jag vet inte. Kanske som att jag varit lite lite ut på fel spår. Gått genom fel dörr. JAG VILL HOPPA AV SKOLAN! Vill göra något kul. Denna utbildning jag går i heter försäljning, handel och inköp. Det är en ky utbildning på två år. Och det är inte lika roligt som jag trodde att det skulle bli. Om jag är stark vet jag inte. Men jag vill verkligen öppna ett företag, ta emot personer, ta hand om min butik osv. Kom på en sak idag att om man öppnar ett företag är man typ nästan fast på ett ställe, vilket jag inte vill vara. Jag vill resa runt, träffa människor( uuuuussssccchhhh läskigt men roligt) Sen sa min systers kille att man kan anställa någon istället. SÅ vad ska liksom göra?
Försöker jag hitta en ursäkt nu för att jag inte gjort mina läxor och som lättnad vill jag hoppa av för det hela löses då. Men om jag hoppar av får jag leva på social bidrag och det SUGER! Samtidigt känns det skönt att gå i skolan, träffa människor, ha något att göra på vardagarna, komma hem sen och känna att skolan är slut. Det är en skön känsla när man vill hem. Men ibland vill man inte till skolan.
Men hoppar jag av kan jag ta en annan utbildning, kanske jag och du kan söka till Borås en design utbildning. Bo tillsammans eller något. Men varje helg måste jag komma hem. Fredag kväll ska jag vara hemma och får åter åka tillbaka varje söndag. Då blir du ju själv. Så det kanske inte heller funkar. Dessutom kommer det kosta ju. Men..... är det verkligen något man vill så. Tänk att vi i högstadiet gjorde kläder, jag menar designade kläder, och du är så duktig. Och i gymnasiet hade jag som projekt arbete att designa kläder. Vilket gick så där. Hihi...... Men sen så tänkte jag på vad du tycker om, att spela teater. Tänkte då när vi hade estetiskt orientering, vi hade teater i ca 3 veckor tror jag ( man skulle testa allt inom estetprogramet) Jag tyckte om det vi gjorde. Tyckte om att spel någon jag inte var. För någon gräns fanns typ inte som det finns i riktiga livet där man vissa saker inte får göra eller får inte prata på det visset. Fan en halv timme har gått och jag skriver fortfarande. Jag måste lära mig säga det viktigaste och skriva snabbt.
Så vad vill du göra i livet? Vad skulle du vilja om du får drömma? Vilka stängda dörrar finns för din dröm så att säga vad hindrar dig?
Och jag är väl ensam i skolan. Men det känns inte riktigt som man är helt ensam som man kunde vara i högstadiet eller gymnasiet. Folk finns alltid i klassrummet. Och på lunch går jag ganska ofta och sitter med de andra i klassen. Visst känner jag någon bättre, har lite kontakt med. Men ingen kommer och frågar ska du hänga med eller liknande....... så det känns ensamt eftersom man inte har någon som man alltid eller ofta kan prata med varje rast, varje lunch osv. Förstår du vad jag menar? I högstadiet hade vi varandra, vi liksom frågade inte v
arje rast om vi ska va eller gå på lunch utan vi gjorde det automatiskt vilket kändes tryggt. Man visste att man hade någon till rasten eller till lunchen. Men här är det inte så........
Så visst jag försöker tänka- fan jag ska gå en utbildning för min framtid inte skaffa vänner, och jag behöver inte ha det. Men när man ser de andra prata och kommunicera med varandra vill man också göra det ju, fast man hittar på ursäkter för att inte längta till att ha någon. Jag ser och såg i början hur de andra går till varandra för att prata, det känns så falskt. Som att de pratar med varandra för att de vet att de är ensam eller att om en kompis blir sjuk så blir de ensamma. Och på så sätt frågar de ut varandra för att komma i ett samtal. Och när man själv försöker göra likadant så är dem typ tjuriga. Kanske jag kommer för sent med dessa kommunikations frågor, eller frågar när det är olämpligt. Men de andra gör det så snabbt, de kommer överens så snabbt. Det kan inte jag göra. Tänkt om det blir fel. Jag kanske tänker för mycket. Och när jag försöker göra som de andra blir det bara fel typ. Gör jag det i min tackt är jag ensam i början eller ett bra tag sen typ kanske 6 månader tills utbildningen slutar så kommer jag överens med de flesta. Varför kan det inte bli så i början som de andra har det. Ska jag låta det gå i min takt, för då känner jag mig säker men samtidigt ledsen, eller ska jag försöka göra som de andra, bli något jag inte är och det kanske kan bli fel (vilket säkert blir)?
Nu ska jag dra och duka mat som jag har gjort så vi hör väl?
Glöm ej vår modell grej och musik grej :-)
Kram
PS det är roligt att läsa långa inlägg men inte så roligt att skriva för långa själv. Och det tog ca en timme för mig att skriva detta med lite uppehåll emellan då jag fick se till maten lite.
Nu dags kollar vi mycket på scooby dooby do hihihi. Därför rubriken!
