Det kan bli fel ibland....


Jag uttryckte mig nog fel. Jag ville inte att du skulle bli ledsen. Och jag kanske själv dömde för snabbt. Jag har ju inte träffat all dina vänner, det stämer ju. Men jag ville inte att du skulle ha för stora planer för att sen vissa sig att det inte blir som man tänkt i gruppen, och kan då kanske förstöras. Detta lät också fel, men hur ska jag annars uttrycka mig. För tyst kan jag inte heller vara.

Jag kan förstå att du tycker det är tråkigt med musik video, nu när du nämnt det så ville jag säga att det inte behöver se så noga ut, att vi bara slår ihop något. Men kom att tänka på att jag som person kan vara en perfekt freak. Och säga att det kunde ha blivit bättre. Så typiskt.

Tillbaka till dina vänner. Jag själv trodde att jag kunde vara vän med alla, men det vissade sig att det inte gick. Vi har alla olika intressen och man dras till dem som liknar en själv typ. Som har ungefär samma intressen. Men sen finns dem som är helt olika och ändå är dem vänner. Nu känner jag att jag försöker bortförklarar mig...... men det går inte för jag vet inte vad jag ska säga. Men jag ville inte få dig ledsen. När du sa att du och en vän till dig samt jag skulle göra något tillsammans så kom jag att tänka på något.

Vi hade grupparbeten i min klass (tror jag berättat det för dig)  jag trodde att det skulle gå bra, visst jag kännde ingen i gruppen. När vi jobbade med en skoluppgift. Då blev en kvinna typ nästan rasande när jag frågade saker, hon fick mig att känna mig okunnig, som att jag inte kunde något. Och sen föröskte hon förklara saker till mig så där strängt som att jag var ett barn. Men jag tänkte efter och slog bort den tanken, och brydde mig inte så mycket om vad hon sa. Men innan det mådde jag ju piss, pga denna kvinna. Och ibland frågade hon mig hur jag tänker, att jag inte kan bara säga något utan att tänka på det först. Det vissade sig att hon var en person som pratar nedlåtande och stirrar konstigt. Det var så hon uppförde sig normalt. Hon sa också att det inte är första gången som folk tror att hon dem illa. Vilket hon tydligen inte vill. Har kommit över detta, men när jag tänker på hur jag mådde så känner jag en klump i magen. Tur att min syster är lite som henne så att jag var lite vann från innan och kunde bygga upp mitt själv förtroende. För att sedan slå bort tanken och tänka på att en person ska inte få mig att må dåligt.

Har också haft en kompis som fick mig att må dåligt varje gång vi sågs. En kompis ska få en att må bra. Detta sa jag till henne, tror hon blev ledsen. Men vi har inte kontakten längre. Hon har ringt mig förra året samt skrivit på yahoo när vi kan ses, för ett tag sen. Men äligt orkar jag inte träffa henne. Men får nog göra det för att själv bli stark, och inte vara som alla andra, släppa en kontakt när man mår dåligt av denne. Hon kanske har ändrat sig, är hon likadan som då..... ja... då får vi se. I detta fall var jag typ hennes enda bra vän, tror jag.  Och ja.. du vet kanske hur jag är. Fast folk kan behandla mig dåligt så säger jag att de kanske har en dålig dag eller liknande, men om detta upprepas så är det ju något fel som på den där kvinnan i skolan.

Kom jag fram något i dessa två historier. Det vet jag inte. Men jag vet att jag är rädd för människor. Äligt. När man tror att det ska gå bra så går det dåligt. När man tror att det ska gå dåligt så vissar det sig gå bra. Det är svårt för mig då jag inte vet hur jag ska uppföra mig mot andra, jag vill inte att de ska missförstå mig.

En sak som jag också känner är konstigt är att jag inte sett dig på så skit länge, och det känns som att varje gång vi skulle träffas och jag närmade mig så svarade du inte på mina sms, eller när jag ringde. Vet inte om vi haft oturen att din mobil dog eller att du inte hade den nära dig. Och att spela in något........... vi har sakt så mycket men inte tagit intiativet. Det måste komma från båda inte bara från en person. Det känns som tomma ord.

Vad tycker du?
Snälla missförstå mig inte. Jag menar inget illa. Har du fått en dålig bild av mig så vill jag att du slår bort denna. För det är fel. Man ska väl kunna säga saker till varandra utan att bli ovänner.

PS: Jag har också haft en deprimerande dag, vaknade för sent, har varken duchat eller ätit ordentligt och nu har denna lördag gått förjäves som var planerat. Att göra en rapport som ska vara inlämnad på tisdag och läsa i mina 3  skolböcker som totalt ligger på ca 1000 sidor. Jag har kunnat ju ta lite i taget, det är bättre än inget. Men men. och imorgon är det söndag. Helgen nästan borta ju. SUCK...............


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0